Active Move

Friskvården borde återuppstå denna påsk

Vad har historien att säga oss om Friskvård, när började vi prata om det som ett begrepp? Jag vill verkligen inte utge mig för att vara en expert i ämnet men har nu 27 års erfarenhet utav att arbeta både praktiskt och strategiskt med att ”vårda det friska” och jag ser att både mina pedagogiska modeller och mina kunskaper har behövts ändrats genom åren.

Information

I förra veckan hade jag en föreläsning för en grupp om vikten av Balans i livet och gick igenom gammalt utbildningsmaterial. Vad ville jag förmedla, vad är egentligen Friskvård & Hälsa? Jag hittade gamla bilder och minns mina första föreläsningar från 1999. Då handlade det om att informera i alla former! Berätta om att det är nyttigare med morötter än godis, att fullkornspasta är bättre än snabbmakaroner och att motion är jätteviktigt för kroppen. Som hälsopedagog gick jag många pulspromenader och lärde ut om kroppens funktioner.
På lektionerna om Mentalträning berättade vi om friidrottens mest berömda världsrekord satt av Roger Bannister som 1954 blev först i världen med att springa en engelsk mil under fyra minuter. Åren efter var det fler och fler som lyckades och vi tog det som ett exempel på att ”allt är möjligt” om vi inte ser hindren. Mentalträning utvecklades och i Sverige var vi bortskämda med vår egen Lars-Eric Unestål.

Inspiration

Åren gick och jag jobbade på. Efter några år började ett nytt ”informationsverktyg” ta plats, ett globalt nätverk spred nu samma information som vi hälsopedagoger hade tagit dyra studielån för att få. Internet var här för att stanna. Nu fanns allt vi behövde veta om hälsa i våra datorer och mobiler och det var tillgängligt för alla. Och det var inte längre bara vi ”sakkunniga” som fick lära ut, alla har rätt att inspirera och berätta om hälsa och friskvård. Och jag tycker det är bra, det gör att jag måste slipa på mina argument och lära mig ny teknik. Min erfarenhet kan man dock inte kopiera.

Kunskap är dynamiskt

Parallellt med att all information om hälsa nu finns på internet ser vi också en lavinartad ökning av stress och jag tror att det hänger ihop. De globala nätverken konkurrerar med vår närvaro, tid, och återhämtning. Våra naturliga pauser på tåg, vid frukostbordet och vid hundpromenaderna blir inte en paus, utan en stund att ta in vad hela världen gör och tycker i våra huvuden. Det gör att det inte längre räcker med ”friskvård”, vi behövde lära oss om människokunskap & beteende, hur vi fungerar. Och jag tror att vi behöver nya pedagogiska verktyg för att vara med och påverka till god hälsa, särskilt den inre och vi behöver dem snabbt för att Folkhälsan ska må bra.
Idag vet vi att det är bra med morötter och motion men vi gör inte det som vi har kunskap om. Resultat kommer från att göra. Därför står Friskvårdsbranschen inför ett paradigmskifte gällande pedagogik och teknik för att sprida kunskap, information och inspiration.

.

Vägen är det som är viktigt.

Det finns mycket information om hälsa och på senare tid även mer specifikt om kvinnors mående. När det gäller kvinnors hälsa pratar vi ofta om att hitta balansen i livet men allvarligt talat, hur många är vi som hittat den?
Med hormonrubbningar och åldern har jag fått en hypotes om att det inte finns någon balans. Kanske korta stunder men jag tror snarare att det handlar om att känna in vart pendeln är och sedan dra den tillbaka. Det är vägen som är det viktiga, inte målet. För hur mycket vi än planerar in långkok, gympapass, yogakurser, paddeltider, träningsresor kommer livet alltid emellan och hur gör vi då? Det är också lätt att överröstas av allt brus, alla appar med sakkunniga, och mindre kunniga, som säger sig veta vad som är bäst för oss. Historiskt sätt är det också ofta män som hållit i kunskaps- och vetenskapsflaggan. Och man utgår ju ofta från sig själv.

Att ta hand om sin hälsa är en pågående process och det handlar mycket om att lära känna sig själv, att känna av vart den där pendeln är. När vi vet det, då kan vi också börja gå mot jämvikt.

Som Hälsocoach har jag erfarenhet utav att lyssna till kvinnors tankar och känslor, hört hur de pratar om sig själva när det gäller hälsa. Jag borde, jag måste, det finns inte tid, jag vet att jag borde gå ner i vikt, jag ska försöka använda friskvårdsbidraget i år. Och jag känner igen mig själv. Vi har lätt att anklaga oss själva. Och när jag frågar Hur mår du, kommer nästan alltid samma svar. Då berättar vi om barnen, de åldrande föräldrarna, relationerna och de orimliga kraven. Allt som händer mellan de inplanerade träningspassen och jobbet, det som är livet. Och livet kan vi inte, och vill vi inte prioritera bort.

Det är en myt att vi behöver ändra vår livsstil för att göra förändringar. Vi är den vi är och har den stil som vi har, däremot kanske vi behöver ändra rutiner och vanor som är mer hälsosamma. Det är din vardag, livsstil och lust som är din vägledning, inte vad andra gör eller tycker.

Att sätta upp hälsomål är viktigt men jag tror mer och mer på att skapa förutsättningar för en bekväm ”resa”. Att göra den där sockerkakan, bjuda med en vän och stanna upp en stund. Hälsan är livsviktigt och vi behöver ta hand om den.

Motiverande Samtal är en samtalsmetod för inre motivation och förändringsprocesser.

Alla har vi varit med om ett samtal där vi känner att vi inte blir lyssnade på.
Vi försöker prata om saker som vi vill förbättra eller utforska. Kanske vi har en önskan om att göra förändringar när det gäller vår hälsa. Men innan vi hunnit berätta klart har den andra börjat berättat om sina framgångsrecept och ger tips på vägen. Säkert är detta i all välmening och ett försök till pepp. Dock behöver det inte alltid landa bekvämt i oss, det kan faktiskt skapa motstånd, eftersom vi faktiskt själva vet vad som är bäst för oss.

Första gången jag gick en kurs i Motiverande Samtal kände jag att det klingade rätt i mig. Min frihet att själv få välja är viktig för mig och jag tror att det stämmer in på de flesta. Oavsett om det gäller förändringar i vårt arbetsliv eller på ett personligt plan så vet vi innerst inne hur ett önskat läge skulle kunna se ut. Det vi kanske däremot skulle behöva hjälp med är strategier om hur vi tänker ta oss dit. Motiverade Samtal kan inspirera till att börja med nya beteenden och vanor utan att för den skull ändra vår personlighet. Vi är bäst när vi är oss själva.

Som samtalsledare i Motiverande Samtal försöker man inte utge sig för att vara expert i något område. Faktum är att Du är expert om dig själv. Men det finns något som jag som samtalsledare har att erbjuda i form av att jag ställer frågor för att ändra tankebanor och som gör det lättare att förstå konsekvenserna av beteenden. Allt handlar om att hitta sina egna resurser. För när vi försöker ta efter och kopierar hur andra gör, fungerar det sällan bra, det håller inte i längden.

Så vilka är nycklarna och hur kan vi öppna upp de inre resurserna för att skapa motivation till förändrade vanor och beteenden?

Pedagogik

När en ledare (samtalsledare) eller lärare förmedlar något utifrån en metod, struktur, röd tråd, visuellt och konkret, hjälper det oss att lättare ta in och förstå. I ett samtal om att förbättra hälsobeteende kan det vara klokt att samtala utifrån förändringsprocesser som handlar om levnadsvanor och inte vår livsstil. Vanor kan vi ändra, vår stil är vår personlighet.

Lära; Upplevelse – Tolkning – Konsekvens

Vi har alltid ngt nytt att lära och vi har lättare att ändra inställning till lärandet i en tillåtande och utforskande miljö. Genom att vi upplever något gör vi sedan en tolkning, som gör det lättare att förstå konsekvenserna.
När det gäller vår hälsa tror jag att vi alla har rätt bra koll på vad som får oss att må bra men vi kanske inte vet hur vi ska ta oss dig. Men det kan vi lära oss.

Strategi

Motiverande Samtal kan ge oss nya strategier och nya tankar. Om vi vill förändra, förbättra eller vidmakthålla en vana eller ett beteende behöver vi nya spår, nya sätt att se på saker och ting. Det hjälper oss med motivationen att hitta hälsovägar som passar vårt eget liv.

Förhållningssätt 

Mitt förhållningssätt som samtalsledare kommer att påverka ditt förhållningssätt och viljan att utforska ett område tillsammans med mig.
Så sant som det är sagt. Åter igen, vi har alla upplevt ett samtal där vi inte blir lyssnade på och det känns inte bra. Hälsa är väldigt personligt och vi behöver ha respekt för det. Med en samtalsledare som har ett utforskande och tillåtande förhållningssätt vågar vi vara sårbara och glänta på dörrar som kan leda till bättre vanor och nya insikter. En stor dos av Empati är viktig ingrediens i Motiverande Samtal.

Nytt år, nya möjligheter.

Efter nyårshelgen är gymmen proppfulla med alla nyårslöften och drömmar om en stark och god hälsa. Det kommer vara kö till benpress-maskinen och till träningssalen, den som erbjuder allt ifrån yoga till dans. Så här ser det ut varje januari. Ofta i september också men inte med lika högt tryck. Personligen tycker jag att det är bra, varje minut på träning är en vinst. Men utan att vara skeptisk vet jag också att i början på mars har man lättare att få benpressen för sig själv.
Varför då?

Jag tror att det beror på flera faktorer men en stor del är livet.
Livet som kommer emellan. För i tanken är det lätt att tänka att det finns en massa motivation, tid och lust för att träna, alla andra gör ju det.
Men låt dig inte luras av alla andra och bilderna på sociala medier, verkligheten ser ofta annorlunda ut. Vab-dagar, regn som faller, familj som behöver hjälp och ambitionerna ihop med det dåliga samvetet tär på orken. Helt plötsligt känner man att det inte hinns med att ta hand om sina muskelfibrer och att tänka ut nyttig och energirik mat.

Det undgår ingen att vi behöver träning, rörelse, kondition och styrka.
Som yogalärare hävdar jag också att vi även behöver rörlighet och spänst, framför allt när vi blir äldre men det kan vi få på många sätt. Jag tror också på återhämtning, att vi regelbundet behöver hitta andningshål där vi bara får vara och kan andas ut. Vetenskapen visar att vi behöver röra på oss mera. Rapport efter rapport säger samma sak, digitaliseringen och stillasittandet är inte bra för våra kroppar och hjärnor. Jag tror att vi alla förstår det men hur mycket vi än vill kommer varken vardagen eller tiden att hjälpa oss att få med träningsväskan till jobbet. Så hur ska vi tänka och göra då?

Jag säger inte att jag sitter på svaren för dem har du själv, men jag vill inspirera till att fundera lite djupare på varför vi behöver motionera? Vilka vinster finns det med att ha ork och energi? Vad behöver du fokusera på för att få det? Vilka hälsomål är viktiga för dig?

• Varför är hälsan viktig för mig
• Vad tycker jag är roligt
• Vad är jag nyfiken på att prova
• Vad gjorde jag som ung och som fick mig att känna rörelseglädje
• Vilka vanor vill jag skapa i min vardag

Där har du din motivation, ditt varför. Sen kan vi även fundera på vår drivkraft. Vad är det som driver oss framåt och ser till att det vi bestämt blir av? Oavsett om vi vill åka Vasaloppet eller börja på Mindfulness behöver vi göra något för att stå där på första passet. Vad behöver du göra för att dina mål ska bli av?
Att ta hjälp tror jag kan vara ett sätt. Exempelvis kan en Hälsocoach hjälpa till med att kartlägga just din vardag och tid, för att sedan vägleda och samordna nya rutiner och vanor för att du ska kunna nå dina hälsomål.

För många år sedan berättade en kund till mig om hur hen, precis som vi andra alltid frågar vänner Hur mår du? Och om de svarade Jag mår bra, frågade hen alltid Varför då? En bra fråga tycker jag. Det kanske öppnar upp för reflektion och väcker nya tankar kring vårt välbefinnande och om hur vi kan ta hand om hela vår hälsa.

Och med det sagt önskar jag dig ett Gott Nytt Hälso År!
Glöm inte att ta hand om dig, din hälsa är din och den är livsviktig.

Hälsocoachning – att ta hjälp med att hitta nya vägar för att må bra och känna välbefinnande.

När jag tänker på vad som fått mig att gå nya vägar, lära nytt och hitta nya möjligheter så är det ofta i ett samtal med någon. Jag har öppnat upp för att jag inte vet, kan eller ser hur jag ska ta mig vidare. Med åren har jag insett att det finns olika sorters människor, de som har lättare att be om hjälp och de som inte kan, vill eller vågar utrycka att –Jag vet inte. Men oavsett vill ingen av oss känna att någon annan ska bestämma över mig, min hälsa och mitt liv. Man vill inte att någon ska tala om vad som är bäst för en själv, för det vet man.

1995 var jag ung och inte visste vad jag skulle jobba med. Då gick jag till min kompis mamma, Eva. Hon jobbade som studievägledare och hon var skicklig. Hon berättade om att man kunde läsa en kurs i Hälsopedagogik på en Folkhögskola. Jag hade aldrig vetat om denna kurs om jag inte gått till henne och sagt att -Jag vet inte vad jag ska göra men är redo för något nytt. Och jag hade nog inte arbetat med Hälsa i 25 år om det inte vore för detta samtal.

När det kommer till vår hälsa vet vi oftast vad som får oss att må bra men det är svårare att göra det. Vi är smarta och det är ju bara att googla! Vi vet att det är viktigt med motion, att äta bra och rätt, att minska skärmtid och vistas ute i naturen. Så, vi bestämmer oss en dag för att skapa nya rutiner för vår hälsa. Dagarna går och mot helgen ser vi att vardagen har rullat på och de nya uttänkta vanorna fick svårt att ta plats mellan jobb och familj. Och har man tur och tid över vill man ju också umgås och bejaka sina fri-tids-intressen. Detta händer oss varje dag, att tiden kommer emellan det vi planerat och det som faktiskt sker. Livet kommer emellan.

Så vad ska vi göra? Jag tror det finns mycket att vinna på att ta hjälp på olika sätt. Att hitta någon att samtala med om läget. En person som kan motivera utan att värdera och som kan vidga perspektivet. Jag tror att en Hälsocoach är som ett förstoringsglas och med rätt vägledning kan vi själva få syn på det vi faktiskt redan visste. Alla är unika och olika, att hitta sin egen väg är inte lätt men det går.

Hur håller du ordning i din byrå?

Jag brukar likna livet med en byrå. En stor byrå med många lådor. Varje låda innehåller det vi behöver och använder i våra liv. När jag var liten hade jag en liten mindre byrå. Vuxna brukar säga små barn små bekymmer och det går att förstå. Barn behöver inte jättemånga lådor, de är nöjda med märkningen: leka, äta, skola, sova, fritidsintressen, ja kanske någon mer. De behöver i alla fall inte fyra lådor fritidsintressen.

När vi blir vuxna har vi en stor byrå med många fler lådor och innehållet är mycket mer komplext. Jobb, ekonomi, relationer, familj, hälsa, fritidsintressen, hemmet. Ibland när jag pratar med människor får jag en bild av att de har en Pippi Långstrump byrå med alla lådor utdragna samtidigt. Det hänger lite strumpor här och var, skilsmässopapper i någon låda, gamla känslor ligger kvar i jobblådan, det hänger en paprika utanför matlådan som symboliserar att man borde bli vegan. Ofta vill man gärna köpa en större byrå för att trycka in ett nyupptäckt intresse, kanske efter senaste trädgårdsmässan. Kanske borde man ha en egen låda för yoga, den behöver väl inte ligga under Hälsa. Och vänskapslådan den är utdragen till max men man hinner aldrig träffa någon på riktigt. Men den är utdragen.

Stresshantering handlar om att försöka rensa i sina lådor och att dra ut en låda i taget. När jag är på jobbet då jobbar jag. Jag minns aldrig att mina föräldrar ringde upp sina kollegor på kvällstid. Då var de med familjen, vänner eller pysslade på med sitt. Jag minns att när jag lekte, då lekte jag, i flera timmar.
När vi åt, då åt vi. Närvaron var ett faktum. Idag saknar vi den. Det är så lätt att bara dra iväg ett sms samtidigt som man fikar med familjen. Idag är det ingen som ens noterar det. Och det är enkelt, man kan ju alltid skylla på att man ska ta en bild.

Det svåraste med vår nya-digitala-tid är inte att vi använder oss utav teknik. Den är fantastisk. Utan det handlar om att vi inte har tid för allt vi vill. Vi behöver rensa i våra lådor, slänga bort, ge bort saker och relationer (kanske till och med ge bort sin förra man), dra ut en låda i taget. Kanske det till och med slutar med en mindre byrå, en som är mycket mer närvarande och som mår bra.

Vi kan inte heller jämföra våra byråer med varandra. I livet gäller det att man har koll på sin egen och barnens. Sen är det härligt att utbyta vad som finns där i.

Att hämta sig själv åter i hjärnan, kroppen och socialt.

För ca 15 år sedan hände något. Digitaliseringens tid var här och sakta men säkert kom skärmtid att konkurrera med vår närvaro och återhämtning. Våra naturliga pauser på tåg, vid frukostbordet och vid hundpromenaderna blev inte en paus, utan en stund att ta in vad hela världen gör i vårat huvud. Jag tror att det var här någonstans som vi började se en lavinartad stress -mest för kvinnor -och det var här vi började förstå att det inte längre räckte med hälsoinformation & friskvårdsbidrag, utan vi behövde lära oss om människokunskap, hur vi fungerar. Idag behöver fler verktyg för att ta hand om den inre hälsan och vi behöver stöd för hur vi kan göra.

När vi pratar om Digital Återhämtning ser jag det som att det finns flera hälsofaktorer vi behöver återhämtning för, och de går in i varandra.
Det vi kanske tänker på först är Hjärnan, den behöver vila från intryck, problemlösning och från tankar som snurrar. Tankevila är ett bra ord. Men vi behöver även återhämta Kroppen. Om vi sitter många timmar om dagen behöver vi skapa motrörelser för att det ska bli balans. Balans hittar vi om pendeln får gå åt andra hållet en stund, vi behöver kalibrera oss fysiskt.
Jag kallar det motrörelse, något som vi gör med våra kroppar för att minska smärta och stelhet. Sen har vi Social återhämtning. Under pandemin fick vi paus från det sociala livet vara sig vi ville eller inte. En ofrivillig retreat kan kan säga. Dock hade vi nu kontakt med våra kollegor, nära och kära via digitala möten.
I början lite trevande men idag är det vardag för oss. Och när vi blir bättre då gör vi mer. En dag full av digital möten behöver paus från skärmen så att pendeln kan gå tillbaka, så vi kan landa och hitta tillbaka till oss själva.

Det finns många vägar till Digital återhämtning och allt passar inte alla. Att våga prova nya saker är en del av att utveckla sig själv. Nyfikenhet är ett ofta återkommande ord inom Mindfulness, att närma sig något med nyfikenhet, våga prova. Så vad kan du testa idag som ger dig återhämtning? Är det att stänga av mobilen på väg hem och bara sitta still och titta, eller är det att ta en walk and talk istället för ett digitalt möte, eller är det att sätta på lugn musik och luta dig tillbaka. Min största tro är att vi behöver skapa mer digital återhämtning, lugn & ro för att må bra. Då kan vi lättare prioritera och se vad som är viktigt på riktigt.

Fredagsdikten
Vad vi säger till oss själva påverkar hur vi känner oss.

Dikter. En dikt kan ta oss in i vår själ, till en tanke och känsla som vi inte själva kan beskriva eller uttrycka. Den här dikten tycker jag är briljant då den är tänkvärd och humoristisk. Jag har läst den för grupper genom åren och många har tyckt om den, delat den på jobbet och med vänner. För det är härligt att ibland kunna skratta åt sitt beteende och påminnas om att vi är rätt lika ändå.
Affirmationer är viktigt, så nu känner vi oss lite pigga. Eller?

Trött på att vara trött

Jag är så pigg
så otroligt pigg
Jag är pigg när jag vaknar
Med en gång är jag bara
vaken och pigg
Sen är jag pigg när jag går upp
och går ut
och kommer till jobbet
Och Ulla-Stina är också pigg
hon har aldrig varit så pigg
säger hon till Hasse
som är jättepigg
när vi äter lunch
Sen är jag pigg när jag åker hem när jag handlar fläsk hos slaktarn och går till posten
Då är jag så pigg
när jag står där på posten
Sen när jag tittar på tv
så är jag jättepigg
och sen ringer Ulla-Stina
och säger
att hon tror att det är vädret
som gör att man så
pigg denna årstiden
Ja, jag är alltid pigg vid denna tiden säger jag till Ulla-Stina
Och sen äter jag kvällsmat
och jag är så pigg
när jag borstar tänderna
och sen när jag går och lägger mig då är jag lite sömning
men jag är ändå pigg

Det måste vara luften
tänker jag eller miljön eller maten eller vädret

Som Ulla-Stina sa
Ur: 59 diker av Lina Ekdahl

Affirmationer, vad vi säger till oss själva hela dagarna får konsekvenser för hur vi känner, hur vi mår.

Att vårda det friska

Friskvård kan låta lite torrt, lite överförmyndare-aktigt. Via skatteverket pratar man om avdragsgill Friskvård men det kan ge en känsla av att det mest är företagen som får en vinst av det. För den som använder sitt friskvårdsbidrag medföljer en del krav och vinsten som kommer med hälsa är inte alltid lika synbar. Vi vet att den finns men livet kan komma emellan och vi glömmer bort att nyttja vårt bidrag. Detta är synd, för friskvård är livsviktig. Det är inte något quick fix eller sexigt och det ger inga snabba resultat, eller en perfekt kropp & knopp men det är viktigt för livet, hälsan, vardagen och relationerna.

När det gäller Sjukvård är det annorlunda. Sjukvård är ofta en plats som vi uppsöker när vi blir sjuka och då erbjuds vi flera olika alternativ beroende på var det sjuka sitter. En läkare eller sjuksköterska rekommenderar medicin, operation eller andra åtgärder som ska göra så att vi blir friska. Vi litar på att vården har kompetens och kunskap att hjälpa oss och detta är något som vi uppskattar och är enormt tacksamma för. När vi mår bra tänker vi inte så mycket på att vi kan bli sjuka, vilket är sunt, men fråga vem som helst som är sjuk, hen vill inget hellre än att bli frisk.

Hur är det då med Friskvård, vart finns den och vilka professioner möter vi? Vad erbjuds för att vi ska få hjälp att fortsätta hålla oss friska? Och vad är Friskvård egentligen? Är det så att vi ska ta hand om vår egen friskhet eller är det arbetsgivarens ansvar? Alla dessa frågor är viktiga för att vi ska lyfta Friskvården. De behöver ställas för att vi ska kunna se vilka faktorer som hjälper oss att hålla oss friska, så länge som möjligt. Utmaningen är också att det är en livslång process.

Moderna företag vet idag att medarbetarnas hållbarhet och friskhet är lika viktig som lönen och då behöver vi se och förstå vilka faktorer som vi kan hjälpa till att vårda för att fortsätta vara frisk. Sedan är det som vanligt, det vi gör är det som ger resultat. Att vårda det friska är viktigt för individen, företaget och samhället. Nu lyfter vi Friskvården!

Ibland behöver vi ställa oss frågan -Varför ska jag göra ditten och datten?
Våra beteenden och vanor rullar på och det är lättast att göra som vi alltid gjort. Det funkar ju bra och livet går framåt. När det gäller Hälsa pratar vi ofta om vad, hur mycket och när. Varför känns kanske självklart men är det så?

Helt plötsligt kommer den där dagen då man känner sig lite stel, balansen är det lite si och så med, matkassarna känns plötsligt tyngre. Detta kan ha att göra med att vi blir äldre, att våra reservlager har tagit slut, nya skador, eller att vi har varit nere en tid och inte orkat lika mycket som tidigare. Nu kanske vi vill ta oss upp men det känns tungt och svårt. Det vi alltid har gjort funkar inte. Det är kanske här vi ska fundera på vad vi vill ha tillbaka från vår hälsa?

Jag kommer tillbaka till då jag jobbade på gym. En dag kom det in en äldre man, han var ca 70 år och hade aldrig tränat på gym. Han köpte årskort och jag fick äran att introducera honom för alla maskiner. Så klart var jag nyfiken och frågade varför det kom sig att han skulle börja lyfta vikter just nu? Han svarade med en beslutsam röst.
– Jo du förstår, jag tycker om att leka med mina barnbarn men jag känner att jag inte orkar på samma sätt. Så nu tränar jag här för att kunna dra dem i pulka till vintern.

Fast jag var ung och hade långt till barn och barnbarn förstod jag att den äldre mannen hittat sitt ”varför ska jag ta hand om min hälsa”. Själv har jag hittat det
i glädjen av att röra mig till musik, yoga och mindfulness. Med dessa aktiviteter behåller jag min kropp stark, känner mig gladare, upplever ett inre lugn och tillgången till rörlighet & balans gör att jag vågar testa nya saker.

Idag vet vi alla vad som får oss att må bra men vi har svårare att göra. Så ett annat perspektiv kanske kan vara varför ska vi ta hand om vår hälsa? Vad behöver vi för att må bra, för att klara av livet? Att handla, bära kassar, laga mat, hämta-lämna, bjuda över vänner, bejaka intressen och leka, det kräver energi. Sedan ska vi ha kraft att jobba 40 timmar i veckan. Och det handlar inte bara om fysik utan även mentalt. Vila hjärnan är lika viktigt som att träna kroppen, det ger oss energi och balans för livet. Varför? För att vi ska orka med det som är viktigt på riktigt.