Friskvården borde återuppstå denna påsk

Vad har historien att säga oss om Friskvård, när började vi prata om det som ett begrepp? Jag vill verkligen inte utge mig för att vara en expert i ämnet men har nu 27 års erfarenhet utav att arbeta både praktiskt och strategiskt med att ”vårda det friska” och jag ser att både mina pedagogiska modeller och mina kunskaper har behövts ändrats genom åren.

Information

I förra veckan hade jag en föreläsning för en grupp om vikten av Balans i livet och gick igenom gammalt utbildningsmaterial. Vad ville jag förmedla, vad är egentligen Friskvård & Hälsa? Jag hittade gamla bilder och minns mina första föreläsningar från 1999. Då handlade det om att informera i alla former! Berätta om att det är nyttigare med morötter än godis, att fullkornspasta är bättre än snabbmakaroner och att motion är jätteviktigt för kroppen. Som hälsopedagog gick jag många pulspromenader och lärde ut om kroppens funktioner.
På lektionerna om Mentalträning berättade vi om friidrottens mest berömda världsrekord satt av Roger Bannister som 1954 blev först i världen med att springa en engelsk mil under fyra minuter. Åren efter var det fler och fler som lyckades och vi tog det som ett exempel på att ”allt är möjligt” om vi inte ser hindren. Mentalträning utvecklades och i Sverige var vi bortskämda med vår egen Lars-Eric Unestål.

Inspiration

Åren gick och jag jobbade på. Efter några år började ett nytt ”informationsverktyg” ta plats, ett globalt nätverk spred nu samma information som vi hälsopedagoger hade tagit dyra studielån för att få. Internet var här för att stanna. Nu fanns allt vi behövde veta om hälsa i våra datorer och mobiler och det var tillgängligt för alla. Och det var inte längre bara vi ”sakkunniga” som fick lära ut, alla har rätt att inspirera och berätta om hälsa och friskvård. Och jag tycker det är bra, det gör att jag måste slipa på mina argument och lära mig ny teknik. Min erfarenhet kan man dock inte kopiera.

Kunskap är dynamiskt

Parallellt med att all information om hälsa nu finns på internet ser vi också en lavinartad ökning av stress och jag tror att det hänger ihop. De globala nätverken konkurrerar med vår närvaro, tid, och återhämtning. Våra naturliga pauser på tåg, vid frukostbordet och vid hundpromenaderna blir inte en paus, utan en stund att ta in vad hela världen gör och tycker i våra huvuden. Det gör att det inte längre räcker med ”friskvård”, vi behövde lära oss om människokunskap & beteende, hur vi fungerar. Och jag tror att vi behöver nya pedagogiska verktyg för att vara med och påverka till god hälsa, särskilt den inre och vi behöver dem snabbt för att Folkhälsan ska må bra.
Idag vet vi att det är bra med morötter och motion men vi gör inte det som vi har kunskap om. Resultat kommer från att göra. Därför står Friskvårdsbranschen inför ett paradigmskifte gällande pedagogik och teknik för att sprida kunskap, information och inspiration.

.